Så här ser det ut hemma hos oss nu, och inte lär jag städa upp det idag.. heller..
Surfar man runt bland bloggar så möts man oftast av bilder på vackra hem med senaste trendiga inredningen, fräscha blommor, härligt nybakt fika, vackra dukningar och tre rätters middagar, alla härliga bloggerskor är klädda i det allra senaste, eller så är de superfräscha trots att de nyss kommit från jordens träningspass eller har haft hand om febergnälliga ungar. Jamen, ni vet ju vad jag menar eller hur?!
Man kan liksom få lite dåligt samvete för mindre, särskilt kanske om man är småbarnsförälder. Varför har inte jag hunnit? Hur kan det vara sånt kaos hemma hos mig? Hur gör dom? Vart får de tiden ifrån? Osv, osv. Men jag tänker lite så här; det är yta! Bilderna de visar upp, kanske precis blivit städade, eller är ”fredade” zoner i ”kaoset” som ju faktiskt är många småbarnsföräldrars vardag. Bilderna är förmodligen tagna för att inspirera läsarna och hur kul är det egentligen att kolla på kaos? Fast jag hade nog tyckt att kaosbilder skulle kunna vara befriande och ändå lite roliga att se. För att känna att man inte är ensam om det. För jag är övertygad om att de flesta har det lite stökigt i perioder.
Här kommer nu min bekännelse. Just nu säger jag välkomna till kaoset hemma hos oss så här en fredagskväll, när jag sitter och gäspar här framför datorn! Både jag och Pappa D har jobbat otroligt mycket i en period nu, särskilt denna vecka. Så därför blir andra saker i livspusslet lidande, nämligen hem och träning (och blogg!) i vårt fall. Realiteten för oss just nu är att det ligger leksaker utspridda i hela lägenheten, torkställningen står oftast på sin plats i vardagsrummet (ja, det är där vi har rum!) för den torkade tvätten byts oftast ut mot ny på något magiskt sätt. Vi har de senaste tre dagarna inte ätit ”ordentlig middag” utan i förrgår blev det rester, igår var det familjekväll på förskolan så vi hade köpesallad till middag, allt för att vi inte haft tid att göra egen sallad att ta med! Och idag har vi varit på kalas där det blev mat. Lunch äter vi såklart på våra respektive jobb, så därför har vi bara ätit frukost och Fröken E har ätit ett och annat mellanmål. Dammråttorna ligger i hörnen eftersom vi inte hunnit dammsuga och min vardagslyx med renbäddat i sängarna efter 3-4 dagar har inte heller prioriterats. Stolen bredvid min säng är också full med kläder och på byrån ligger en hög med rentvätt vikt, men dock inte undanlagt i byrå och garderob. Vårt hem är alltså inte perfekt, men det är vårt hem!
Imorgon lär vi inte heller få undan allt, då vi ska åka över dagen till en annan stad drygt 3,5 timmes väg härifrån (enkel resa). En av mina bästa vänner, C´s dotter ska döpas. (Ännu en Fröken E!) och det kan jag ju inte missa! Så vårt kära hem får gott vänta på städning en dag till! Allt har sin tid och tyvärr har vi bara 24 timmar per dygn! Det viktigaste för mig är att vårt hem är ett hem att leva i, ett hem för själen som Ellen Key sa! Det behöver inte vara perfekt, bara trivsamt och välkomnande!
Ja, så ser det ut hos oss den här veckan – en småbarnsförälders bekännelse! Välkommen hem till oss! /Bokälskande mamman
Bokälskandemamman 