Här hittar min faster en cache som det kort kallas.
Du använder dig av en GPS för att komma så nära gömman/cachen som du kan, sedan är det bara att börja leta då det alltid finns en felmarginal. Sedan kan ju så klart cachen vara fyndigt gömd också. Här är våran GPS när vi tog vår 500;e cache.
Cacher är ofta gömda på vackra platser, här utsikten från Hovden, Oppdal
Ibland krävs det lite jobb för att ta en cache. Här är Pappa D, Fröken E och jag på väg upp mot toppen på Snohetta utsikt. Ibland kan cacherna vara enklare att ta.
Ännu en vacker plats för en cache i Oppdal, Norge.
Ibland kan det ligga små byten i en cache. Dessa är främst för barnen och är inte värda något, t.ex. kanske du byter en plastfigur mot ett klistermärke. Det finns också särskilda figurer (TB´s och coins) som man kan råka på, dessa har speciella uppdrag som du ska försöka hjälpa till med, främst handlar det om att resa från cache till cache. Här tittar Fröken E efter ett roligt byte till en cache.
Du hamnar ofta på helt fantastiska platser där cacherna är gömda. Det finns en grundregel som säger att du ska gömma cachen på en plats som antingen är väldigt vacker, har historisk betydelse, är sevärd på något sätt, eller kanske har personlig betydelse för dig. Men det finns också cacher som är varken eller.
Pappa D hittar vår 500:e cache. Såklart firade vi!
Pappa D och Fröken E tittar på ett vattenfall vid en riktigt häftig plats där det fanns en cache.
Jag har pratat en del om att vi sysslar med något som kallas för geocaching. Därför tänkte jag berätta lite om vad det är.
Helt kort är Geocaching skattjakt med GPS.
Man kan skaffa ett medlemskap (finns både gratis medlemskap och även sånt du betalar för) på www.geocaching.com där kan du sedan ladda ner koordinater till din GPS. Sedan börjar jakten!
Du tar dig till platsen koordinaterna indikerar och när du är så nära som möjligt är det dags att börja leta. Cachen kan vara väldigt bra kamouflerad, eller vad sägs om skruvar och bultar som är ihåliga?! Oftast är det dock en burk av slaget ”lunchlåda” eller äldre filmburkar. När du hittat cachen/gömman/burken så finns det en loggremsa eller loggbok inuti. Den skriver du ditt cachenamn/alias i. När du sedan kommer hem loggar du på hemsidan att du har hittat gömman.
Väldigt enkelt och väldigt roligt! Det finns olika svårighetsgrader, så för den som vill kan man ta svårare cacher också, cacher där du kanske behöver speciell utrustning såsom klättringsutrustning eller kanske båt. Häromdagen tog ju jag och Pappa D en cache som vi paddlade till. Även barn tycker att det är väldigt roligt att leta burkar. Så det är en jättebra familjeaktivitet. Jag vet också flera pedagoger som använder sig av geocaching i sin undervisning.
För tillfället finns det över 6 miljoner geocachare (de som letar) i världen och det finns
2 167 983 cacher att hitta runt om i världen. Jag kan lova dig att det finns en närmare än du tror! Happy hunting! /Bokälskande mamman
PS. Dag 9 av 21-dagarsutmaningen ägnades åt ett löppass på drygt 5 km. Så tungt idag då benen var helt stumma efter gårdagens hårda rehabpass. Så idag var det nog mest psyket som tränades! DS
Bokälskandemamman 