Å plötsligt slår det till…

IMG_6115

Höstskrud på vår innergård.

Vilken dag igår. Plötsligt slog förkylningen till! Jag orkade inte ta mig upp ur sängen igår, var helt slut i kropp och själ. Huvudet bultade och halsen gjorde så ont. Jag försökte ta mig upp, kom typ 10 steg till soffan och lade mig där ett tag, sedan var det bara marsch tillbaka till sängen och sova, sova, sova. Klockan var halv TVÅ när jag väl orkade mig upp!!! Tur att jag har den fantastiska Pappa D att förlita mig på, han tog hand om Fröken E och lät mig sova! Först till middagen kunde jag sedan äta för första gången under dagen. Men sova var nog det jag främst behövde för idag har jag känt mig mycket bättre och vi har hunnit med att ha helg!

Snart, sova mera! /Bokälskande mamman

En småbarnsförälders bekännelser; så här har vi firat kanelbullens dag…

IMG_5753

Önskar att vi hade en kamin eller en eldgrop att elda i nu när höstkylan har slagit till. Bild från i somras.

Alltså, det här med att fira Kanelbullens dag och göra det till ett jippo av något slag är inget jag har tid eller ork med just nu. Men jag gillar att ha en anledning till att fira och sätta guldkant (eller pärlsocker!) på vardagen. Så, det är det här med att ibland får saker och ting får duga och man får ta genvägar; alltså bestod vårt firande av kanelbullens dag inte av hemmabakade bullar. Istället inhandlades en påse med glutenfria (jag ville ju också ha!) bullar som sattes i ugnen, blev härligt varma och spred väldoft i lägenheten.

Lite lagom firande med andra ord, men det duger det med! /Bokälskande mamman

När det liksom får duga…

IMG_6085

Höstljung på balkongen..

Ibland kommer det sådana där dagar. Dagar när man kanske är så trött så att man skulle kunna somna stående. Dagar när det bara är kaos och kris på jobbet. Dagar när man inte plockar upp det där pusslet som ligger på golvet för att man helt enkelt inte ids, dagar när man tar till genvägar vid matlagningen för att allt blev sent. Dagar när det är mycket stök och gnäll för att ens kunna komma utanför förskolans dörrar. Dagar när det där rehabpasset på gymmet känns sådär för att man är så trött, orkar inte fokusera och köra fullt ut. Ni vet sådana dagar va?

Det är sådana dagar som jag känner att det får helt enkelt duga! Det behöver inte vara extremt tip top och ibland får det helt enkelt, ja duga. Rehabpasset blev i alla fall gjort, maten stod på bordet, visserligen lite senare, pusslet ligger kvar till imorgon och trots gnäll och gråt kan man ändå mysa senare, snusa lite i nacken medan ens älskade dotter sitter i knät och lyssnar på en saga, eller tre.

Dagen får liksom duga och vara bra ändå. Framförallt måste vi vara modiga nog att låta det duga och inte vara besvikna, känna att man inte räcker till och känna det som något sorts misslyckande.

Denna dagen ett liv! /Bokälskande mamman

När livet händer…

IMG_5873

Morgonmyser i pyjamas. Bygger med Duploklossar och kör med Duplotåg.

IMG_5874

Vi har märkt att det har hänt en hel del i Fröken E´s utveckling på sistone. Det är inte bara det att hon nu är bland de äldsta på hennes avdelning på förskolan. Vi märker det också då det yttras som en liten förändring i hennes intressen. Fröken E gillar numera många aktiviteter som kräver att man sitter ner och koncentrerar sig mer. Hon gillar att pärla, bygger gärna ännu mer med klossarna och gillar leklera. Hon klär gärna ut sig i sin pippikostym.

IMG_5878

Fröken E tycker fortfarande om att rita, men vill inte längre ha kritor, nu ska det vara tuschpennor! Vi har också märkt att hon gärna väljer lite mer avancerade böcker när hon ska läsa. Dessutom har vi fått plocka fram lite mer avancerade pussel än de vanliga knoppusslena som hon har klarat ett bra tag nu. På ett loppis nyligen så hittade vi också ett Lotto och det är favoriten just nu! Fortfarande gillar hon sång och musik. Men man märker att hon kan texterna bättre och bättre. Det är så roligt (för det mesta 😉 ) att få vara med om dessa förändringar.

Livet händer och Fröken E blir allt större. Varje dag gläds jag åt att jag får vara hennes mamma och får privilegiet att följa med henne på hennes livsresa! /Bokälskande mamman

21- dagarsutmaningen, hur gick det egentligen?

IMG_6055

Nyinköpta träningskläder!

Det är ett tag sedan jag berättade om att jag antagit en 21- dagars utmaning. Utmaningen gick ut på att jag skulle träna eller röra på mig varje dag i 21 dagar. Anledningen till att det är just 21 dagar är att det sägs att det tar 21 dagar för kropp och psyke att vänja sig. Hur gick det då för mig?

Jag tycker faktiskt att det gick väldigt bra. Visserligen så blev det avbrott i träningen för mig då jag, såklart, blev sjuk. Men så fort  jag var frisk så fortsatte jag som att inget hade hänt. Det kändes bra i kroppen, jag kom till den punkten när jag blev otålig och rastlös om jag inte kom iväg och tränade. Länge efter så fortsatte jag att träna flera dagar i veckan. Eftersom jag tränade flera dagar i veckan hade jag plötsligt ett behov av mer träningskläder. Så jag belönade mig själv med en shoppingrunda då jag kunde fylla på garderoben. Det blev träningskläder från Craft. Jag har mycket från Craft och har alltid varit nöjd med det jag har, dessutom hittade jag de blå och röda byxorna för en femtio-lapp stycket! (Egentligen är jag med för det svarta, mer diskreta, men inte sjutton kan jag låta bli att handla ett sådant fynd!). De svarta löpartightsen är dessutom lite fodrade så att jag inte fryser när sommaren nu har övergått till höst. Jag är väldigt nöjd med mina inköp måste jag säga.

Allt var således frid och fröjd, men sedan kom bakslaget.Tyvärr har jag nu inte kunnat springa på tre veckor. Jag har cyklat och gjort en del rehab. Men inte tränat överhuvudtaget på i alla fall två veckor. Det började med läkarens utlåtande om ”början av en bihåleinflammation, ordination kortisonsprej och ingen träning där du uppnår maxpuls på minst en vecka”, men hej, det var ju roligt då!

Jag har fortsatt att vara seg, trött och tung i kroppen och för tillfället verkar det som att en dunderförkylning är på väg att bryta ut, jag låter som en kråka och känner av min förkylningsastma.

Jag fortsätter dock att hålla tummarna, för jag vill träna igen! /Bokälskande mamman

En småbarnsförälders bekännelser; Bakom kulisserna…

IMG_6064

Bakom kulisserna; Hur ser det egentligen ut hemma hos en småbarnsfamilj. Är det alltid lika stylat, fint, organiserat och upplockat som de flesta bloggarna gör gällande? Skulle inte tro det. Så här ser det i alla fall ut hemma hos oss för det mesta.  Här botaniserar Fröken E i bokhyllan, där vi har barnböcker som egentligen är för avancerade för henne just nu, men hon gillar ändå att läsa i de då och då. Dvs. river ut i princip varenda bok och ”läser” en i taget innan hon lägger på hög och tar nästa….IMG_6070

Ja, här har hon läst nästan varenda en och när hon tröttnade hämtade hon ett pussel som ni kan se. Inte tänker jag stoppa henne från att utforska och läsa böckerna heller. Böcker är till för att läsas!

IMG_6068

Ja och så här kan det se ut när det är ”städat” i Fröken E´s hörna i vardagsrummet. Hon är duktig som lägger tillbaka leksaker och böcker i alla fall. Att det sen inte hamnar ”rätt” är inte så viktigt tycker jag. Ni ser också att böcker kan gå sönder. I detta fall är ingen utav oss i familjen skyldiga dock, limningen i en ”öppna luckan bok” var osedvanligt dålig!

Så kan det se ut här hemma! Verkligheten bakom kulisserna! Men ett hem är till för att levas i, böckerna i hemmet är till för att läsas och barn ska utforska och upptäcka! /Bokälskande mamman

En småbarnsförälders bekännelser; Det här med prioriteringar…

IMG_6021

I helgen fick jag i alla fall planterat lite höstkrukor.

Alltså, jag vet att det är lite skralt med blogginlägg just nu. Det handlar om prioriteringar i detta fall. För tillfället blir familjen, allt praktiskt med vår flytt och lite vila efter ett par tuffa nätter prioriterat.

Det betyder också att jag missar andra prioriteringar som är viktiga dom också; mina vänner och träning. Det blir helt enkelt för få samtal och träningspass gjorda. Inte optimalt alltså. Men ibland kan jag tycka att det är lite svårt att jonglera allt. Ibland önskar jag att jag kunde vara lite bättre organiserad. Stundtals fungerar det jättebra, men det kommer alltid en period när allt blir för mycket, och då får jag prioritera. För tillfället har det varit lite mycket som sagt,( det har jag sagt förut, och kommer säkerligen säga igen.) Bland annat flög jag förra veckan till Stockholm över dagen och det kommer jag göra igen i veckan som kommer.

Men jag har lovat mig själv att denna vecka kommer det också vara en hög prioritet med träning och vänner. Det behöver jag! /Bokälskande mamman